• Hem
  • Begrepp/teori

Begrepp och teori

Här hittar du en samling begrepp och teorier som du kan använda som ett komplement till statistiken. Texten erbjuder ett sammanhang i vilket siffrorna kan få mening och betydelse.

Grundläggande begrepp

Genus
Genusteori handlar om hur människor blir kvinnor och män. Enligt denna teori föds inte människor som kvinnor eller män; de blir det. Begreppet har vuxit fram ur en kritik av att kvinnor och mäns livsvillkor annars förklarats med förenklande hänvisningar till kroppsliga skillnader. Istället för att fästa uppmärksamheten på det biologiska könet, har genus kommit att användas för att beskriva det sociala, kulturella och historiskt föränderliga i vad det är att vara kvinna eller man.

Genusteori handlar också om relationer. Begreppet betonar att kvinnor och män inte är kvinnor och män av sig själva, utan blir det i relation till det samhälle de lever i och till den kultur de är en del av. Det är ett begrepp som belyser de sociala villkor som formar kvinnor och mäns möjligheter, och influerar deras handlingsmönster. Det framhåller betydelsen av de bilder, metaforer och berättelser som skapar förväntningar på kvinnor och män, och som påverkar deras val.

Genusbegreppet uttalar sig även om makt.Genus synliggör att skillnader mellan kvinnor och män leder till skillnader i makt; män som social grupp lever sina liv gynnade av att vara män, medan kvinnor som social grupp missgynnas. När man istället talar om genus på individnivå kan det hända att en viss kvinna har mer makt än en man eller att en viss man gynnas framför en annan man, detta har att göra med att även andra identitetskategorier än genus påverkar maktrelationer mellan människor. På strukturell nivå finns dock en uppenbar skillnad mellan könen eftersom män överlag har större makt än kvinnor. Inom en stor del av genusforskningen ingår alltså en kritisk granskning av makt. Ofta studeras, synliggörs och kritiseras maktstrukturer i samhället. Denna kritiska hållning genomsyrar genusforskningsmiljöerna, och skapar många debatter inom och utanför fältet.

I takt med att forskningen kommit att synliggöra allt mer av den komplexitet som ligger till grund för att människor blir kvinnor och män har genusbegreppet förändrats, utvecklats och blivit mer sammansatt. Genusforskning visar att människors genus inte helt går att skilja från deras sexualitet, etnicitet eller klass etc. Forskningen har också lyft fram att det finns skillnader kvinnor sinsemellan, och män sinsemellan. Här framträder ett mer invecklat system där olika maktrelationer korsas, inte enbart så att de förstärker varandra, utan också på sådana sätt att de utmanar, rubbar och förändrar varandra. Detta perspektiv och analys av hur andra identitetskategorier samverkar med genus benämns inom genusforskningen för intersektionalitet.

Jämlikhet
Jämlikhet innebär lika rättigheter för alla människor. Det är ett vidare begrepp än jämställdhet och avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet etc. Jämställdhet är en viktig jämlikhetsfråga.

Jämställdhet
Samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet för kvinnor och män. Begreppet jämställdhet avser jämlikhet mellan kvinnor och män. Det övergripande målet är ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet.

TOJ har sin utgångspunkt i att det oavsett socialt eller biologiskt angreppssett finns en skillnad i hur samhället värderar och behandlar individer beroende på kön eller genus. Detta visar de siffror som utgör projektets statistikbas.

Källa: Nationella sekretariatet för genusforskning, Svensk Kvinnoförbundet och Nationalencyklopedin

Feminism
Feminism är en rörelse som arbetar för att kvinnor ska ha samma rättigheter som män och kan även ses som en ideologi. Enligt SAOL är feminism en åskådning som hävdar och rörelse som arbetar för kvinnans fulla ekonomiska, sociala och politiska jämställdhet med mannen. Feminismen som tanketradition har flera riktningar och det finns därmed inte endast en, utan flera, feminismer. Förenande för feminister kan dock sägas vara att man anser att kvinnor är underordnade män och att detta förhållande bör ändras.
Varför det är så och hur missförhållandet ska ändras har olika feministiska teorier och inriktningar olika syn på.

Källa: Nationalencyklopedin och Svenska Kvinnoförbundet

Skriv ut E-post

Strategier för att mäta och uppnå ökad jämställdhet

Kvalitativ och kvantitativ jämställdhet
Att arbeta med jämställdhet ur ett kvantitativt perspektiv innebär att sträva efter jämn könsfördelning mellan män och kvinnor på arbetsplatsen, på utbildningar, på maktpositioner och på olika befattningsnivåer i samhällsinstitutioner och i olika organisationer. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andelen kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är dock inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara, vilket brukar benämnas kvalitativ jämställdhet.

Källa: Om kvinnor och män i Västra Götaland- en statistikbok, SCB, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen, s. 3, 2016.

Mål för jämställdhetspoltiken
Se Jämställdhetsmålen

Könskvotering
jämställdhetspolitisk strategi där man genom målinriktad rekrytering försöker rätta till en skev könsmässig fördelning inom någon av samhällets sfärer, såsom politik, utbildning eller på arbetsmarkanden. Det är en omdebatterad fråga där kvoteringsförespråkarna ser det som ett nödvändigt ont för att komma förbi de strukturer som bevarar ett könsmässigt skevt status quo. Motståndarna å sin sida menar att kvalifikationer alltid måste vara allena rådande vid rekrytering. Metoden är som sagt omdisskuterad, men har visat sig vara effektiv.

Källa: Nationalencyklopedin

Jämställdhetsintegrering
I Sverige är sedan 1994 jämställdhetsintegrering den strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. För att motverka att jämställdhet, som en separat fråga, bortprioriteras i organisationer skall beslut inom alla politikområden präglas av ett jämställdhetsperspektiv. ”Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla led av beslutsprocessen och att de aktörer som normalt sett deltar i beslutsprocessen har ansvar för att så sker” (Regeringens skrivelse 2011 12:3). Europarådet definierar jämställdhetsintegrering som: "(om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämlikhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet”. På ett nationellt plan innebär det att varje statsråd är ansvarig för arbetet med jämställdhetsintegreringen inom respektive politikområde. På regional nivå ansvarar länsstyrelserna för arbetet och på lokal nivå kommunerna.

Källa: Könsuppdelad statistik – ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys, SCB 2004.

Jämställdhetspolicy och jämställdhetsplan
Jämställdhetspolicy/-plan är ett dokument som sammanfattar en organisations strategi eller inriktning avseende jämställdhet. Dessa dokument skrivs av offentliga organisationer såsom kommuner och länsstyrelser, men även av privata företag och ideella föreningar. I policydokumentet uttrycker organisationen övergripande och konkreta planer som skall vara vägledande i arbetet mot en mer jämställd organisation. Detta är reglerat i lag. Enligt Diskrimineringslag (2008:567) 3 kap § 13 ska arbetsgivaren:

”vart tredje år upprätta en plan för sitt jämställdhetsarbete. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder enligt 4-9 §§ som behövs på arbetsplatsen och en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som arbetsgivaren avser att påbörja eller genomföra under de kommande åren. Planen ska också innehålla en översiktlig redovisning av den handlingsplan för jämställda löner som arbetsgivaren ska göra enligt 11 §.”

§ 4-9 uttalar sig om arbetsförhållanden och uttrycker bland annat att arbetsgivaren ska underlätta för kvinnliga och manliga arbetare att förena arbete och föräldraskap, vidta åtgärder för att förhindra trakasserier på grund av könstillhörighet, verka för att arbetsförhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Källa: Diskrimineringslag (2008:567)

Gender budgeting
Gender budgeting är ett sätt att analysera vart de offentliga resurserna placeras ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. Sverige har förpliktigat sig att införa ett jämställdhetsperspektiv i de offentliga budgetarna i och med undertecknandet av slutdokumentet från FN:s Kvinnokommission 1995: "En budget ska ha ett konsekvent, synligt och genomarbetat könsperspektiv som gör det möjligt att säkra en utveckling till en jämställd värld." Gender budgetinganalys är ett verktyg eller en analysmodell som syftar till att bevaka att kvinnokommissionsens slutdokument efterlevs i Sveriges budget. På så sätt kan man exempelvis analysera regeringens jämställdhetsmål för att se om de har resulterat i några budgetmässiga förslag.

Gender budgeting utförs i Sverige framförallt av Sveriges Kvinnolobby (SKL) som enligt egen beskrivning är en: ”partipolitiskt obunden och ideellt verksam paraplyorganisation för svensk kvinnorörelse.” Sveriges Kvinnolobby har sedan 2007 varje år granskat regeringens årliga budget utifrån ett genusperspektiv.

Källa: Sveriges Kvinnolobby

Skriv ut E-post

Arbetsliv

Yrke och lön
Det råder stora skillnader i könsfördelningen mellan samhällets sektorer. Kvinnor arbetar i betydligt större omfattning i offentlig sektor till skillnad från män som i huvudsak arbetar inom näringslivet.

Anställda 20-64 år efter sektor 2011
Antal i 1 000-tal och könsfördelning i %
Sektor Antal Könsfördelning
  Kvinnor Män Kvinnor Män
Offentlig 935 350 73 27
Privat 1020 1650 39 61

Källa: SCB

De flesta bedömare ser nackdelar med en könssegregerad arbetsmarknad utifrån flera perspektiv; Den hämmar ekonomisk tillväxt (se nedan under ”Tillväxt och jämställdhet” för utförligare resonemang), den skapar grunder för diskriminering och utanförskap på grund av kön, den bidrar till att färre perspektiv belyses etc. Det visar sig också vid en jämförelse mellan olika yrkeskategorier att de med kvinnlig övervikt generellt har lägre löner.

När vi lyfter perspektivet och återigen använder uppdelningen offentlig och privat sektor för att belysa arbetsmarkanden, ser vi att kvinnor som grupp har lägre löner, både utan och med standardavvägning. Skillnaden blir dock mindre när SCB tar med ålder, utbildning, arbetstid, sektor i beräkning (standardavvägning). När vi placerar sektorerna i ett tioårs perspektiv, ser vi att skillnaderna i löner gradvis minskar. Förändringen går dock enligt många för långsamt

Kvinnors lön i procent av mäns lön efter sektor
  Offentlig sektor Privat sektor Samtliga sektorer
År Ej standardvägt Standardvägt Ej stv Stv Ej stv Stv
2011 86 96 87 92 86 93
2006 84 96 86 91 86 91
2001 82 96 84 90 84 9

Källa: SCB

Det finns olika förklaringsmodeller till varför kvinnor tjänar sämre. En tar avstamp i olika sysselsättningsgrader och menar att kvinnors utökade hem- och familjeansvar inverkar negativt på karriär och löneutveckling eftersom de helt enkelt inte kan arbeta i samma utsträckning som männen. Förespråkare av teorin om värdediskriminering menar att arbete som utförs av kvinnor värderas lägre än arbete som utförs av män. Denna diskriminering är främst riktad mot yrken, inte mot enskilda arbetstagare. Patriarkala strukturer framförs ibland som anledning till kvinnors lägre löner och färre maktpositioner (se Styrelser och ledningsgrupper). Dessa strukturer upprätthålls i och med att män sitter på samhällets maktpositioner och anställer och befordrar män, värderar kvinnors arbete lägre etc. I medlingsverkets rapport framkommer att yrke är den enskilt viktigaste faktorn för att förklara mäns och kvinnors löneskillnad.”Att kvinnor och män jobbar i olika yrken och att dessa yrken är förknippade med olika lönenivåer är därför en viktig förklaring till att mäns och kvinnors löner skiljer sig åt.” (Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? Medlingsinstitutet, sid 21.) Varför de kvinnodominerade yrkena generellt har ett sämre löneläge svarar inte medlingsinstituets rapport på (reds.anm.)

Källa:
- Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? Medlingsinstitutet.
- Wikipedia

Tillväxt och jämställdhet
Många argumenterar för jämställdhet utifrån jämlikhets- och ett rättighetsperspektiv. Mäns och kvinnors lika värde och rätt anses här så grundläggande att det inte behövs ytterligare argument för att motivera jämställdhet. Det finns dock teorier som bygger på att jämställdhet genererar andra vinster än enbart de uppenbara. En av dessa tar avstamp i ett jämställda arbetsplatser genererar tillväxt. Grundtesen är att ett ojämställt samhälle sämre klarar av att utnyttja befolkningens kunskaper och färdigheter eftersom ojämlik tillgång på utbildning och arbetsmarknad, diskriminering, utanförskap, bristande demokrati m.m. lägger en grund för bristande resursutnyttjande. Om halva befolkningen har sämre tillgång till arbetsmarknad och utbildning kommer detta att leda till brisiter i fördelningen- och utnyttjandet- av resurser. Enligt viss forskning finns det även ett dubbelriktat samband mellan ökad jämlikhet och BNP: ”[…] ökad jämlikhet mellan kvinnor och män bidrar till att öka tillväxten och höja bruttonationalproduktensnivå, samtidigt som en ökad BNP-nivå bidrar till att skapa förutsättningar för social utjämning och minskade klyftor mellan kvinnor och män.” (sid 5, Arbetsmarknad och arbetsliv, årgång 18 nr. 2 sommaren 2012, Lena Gonäs samt gästredaktörer Gerd Lindgren och Erica Sandlund).

På företag förväntas ökad jämställdhet leda till att bättre beslut fattas gentemot marknaden eftersom att kvinnliga anställda kan relatera till behov och preferenser hos kvinnliga kunder. Jämställda personalgrupper ökar förutsättningarna för alla i personalen att utvecklas optimalt i sin roll. Personal som ges möjlighet att utvecklas tenderarar att vara kreativa och engagerade, vilket gör att de presterar bättre och därmed minskar företagets kostnader. Studier visar även att sannolikheten för innovationer är näst intill dubbelt så hög i företag med jämn representation av män och kvinnor i personalen än i företag där ena könet överväger kraftigt.

Källa:
- Att välja jämställdhet – rapport 0107, Tillväxtverket.
- Arbetsmarknad och arbetsliv, årgång 18 nr. 2 sommaren 2012, Lena Gonäs samt gästredaktörer Gerd Lindgren och Erica Sandlund.

Styrelser och ledningsgrupper
Ovan presenteras teorier för att ökad jämställdhet innebär ökad tillväxt. Vid granskningar av näringslivets toppskikt syns dock att dessa argument inte har anammats av beslutsfattare och makthavare i den privata sektorn. I Allbrightrapporten (2012) har Stiftelsen Allbright kartlagt könsfördelningen i styrelser och ledningsgrupper hos de 100 största svenska börsbolagen. I fördelningen mellan män och kvinnor i svenska ledningsgrupper går det 7 män på 1 kvinna och i ett tio års perspektiv har kvinnors representation inte ökat utan legat konstant mellan 10 och 15 procent. I 60 procent av de svenska ledningsgrupperna finns ingen kvinna representerad. Dessa siffror visar sammantaget på en mycket låg kvinnlig representation i svenska börsbolags maktskikt. I en internationell jämförelse står vi oss, i detta fall, dåligt mot exempelvis USA där endast 11 procent av ledningsgrupperna saknade kvinnor helt.

När fokus vänds mot styrelser är siffrorna likartade. I Folksams jämställdhetsindex framkommer att andelen kvinnor i börsbolagens styrelser var 20 procent år 2010 och antalet kvinnliga ordföranden är 9 mot 246 stycken manliga.

Enligt Allbrightrapporten beror detta i stor utsträckning på informella, manliga nätverk och patriarkala företagsstrukturer som håller kvinnor utanför. Problemet är ett homogent näringsliv som liksställer kompetens med att vara man. De menar vidare att kvinnor befordrar kvinnor: ” Av de 10 bolag som har flest kvinnor i ledningsgruppen är 5 utav de 10 VD:arna kvinnor”. Detta, menar man, visar att högsta chefen är avgörande för förändring. Tyvärr har bara att 9 utav börsens 254 bolag en kvinna som VD, vilket borgar för en långsam förändring. Företagen som vill bli mer jämställda borde alltså utse kvinnor till VD, fastslår allbrightrapporten.

Källa:
- Allbrightrapporten, 2012
- Kompetens, ledningsgrupp, kvotering, män, jämställd, styrelseledamot, kvinnor, styrelse, VD, Folksams jämställdhetsindex 2010.

Skillnader i företagande
Enligt tillväxtverket drivs cirka 23 procent av alla befintliga företag i Sverige av kvinnor och resterande 77 procent av män. Drygt 30 % (34 %) av alla nya företag startas av kvinnor och denna siffra har ökat stadigt sedan 70-talet.

Småföretag är den absolut vanligaste företagsstorleken i Sverige. Företag räknas som småföretag om de har mellan 0-49 anställda och någonstans inom detta intervall befinner sig 99 % av de svenska företagen. Den vanligaste företagsstorleken är 0-9 anställda som utgör cirka 95 % av företagen. Inom denna kategori befinner sig huvuddelen av de kvinnliga företagen som oftast är så kallade soloföretag med en ensam företagsledare utan anställda. Bland män är det vanligast att ha mellan 1-9 anställda. Män driver oftast aktiebolag (58 %) och kvinnor är oftast enskillda näringsidkare (49 % ). Det finns även skillnader i de kvinnliga respektive manliga företagens inriktning. Kvinnor driver i huvudsak sina företag inom tjänstesektorn och mäns företag finns framförallt i industrisektorn. Trots detta är den totala, manliga övervikten stor. I Industrisektorn drivs hela 94 % av företagen av män och i tjänstesektorn drivs 72 % av män.

Dessa siffror visar att det finns vissa könsmässiga skillnader bland de svenska företagen. Tillväxtverkets folder ”Kvinnor och mäns företagende – Företagens villkor och verklighet” som kom ut 2012, lyfter fram ytterligare skevheter såsom geografiska, branschmässiga med mera. Vissa skillnader är av akademisk karaktär och har mindre betydelse för kvinnor och mäns villkor att driva företag. Att män driver 77 % av Sveriges företag är dock inget obetydligt faktum, utan ett stort problem som kräver omfattande resurser ämnade att förändra fundamentala strukturer.

Källa:
Kvinnor och mäns företagande – Företagens villkor och verklighet, Tillväxtverket 2012

 

Skriv ut E-post

Tillgänglighet i det fysiska rummet

Representation och inflytande
Studier som gjorts på nationell och regional nivå visar på bristande jämställdhet inom planering- och beslutsfatande processer vad gäller stadsmiljö, trafik, transport och angränsande områden. Dessa studier visar att deltagare i samrådsprocesser (stadsplanering och beslutsfattande) i stor utsträckning är män och att i de fall där kvantitativ jämställdhet råder, tenderar männen att vara mer tongivande än kvinnorna i diskussionerna.

På kommunal nivå visar statistiken för de 8 kommuner som vi undersökt att de förvaltningsområden som rör stadsplanering och samhällsbyggnad ofta är mansdominerade (fler män än kvinnor som är chefer i förvaltningen och med en högsta chef som är man).

Källa: Jämställdhet i infrastrukturplaneringen

Trygghet och säkerhet
Vad gäller det offentliga rummet uppger kvinnor i högre utsträckning än män att de upplever otrygghet, något som påverkar och många gånger hämmar deras rörelsemönster. Män uppger otrygghet eller rädsla för våld kring öppna och folkfyllda platser där det är mycket liv och rörelse. Medan kvinnor är otryggare i ödsliga platser och rädda för att bli misshandlade eller för sexualiserat våld är män rädda för att dras in i ofrivilliga slagsmål. Gemensamt för de kvinnor och män som uppgett känslor av otrygghet eller rädsla för våld är att de är rädda för män.

Statistiken på alla nivåer (nationell, regional som kommunal) visar att män i större utsträckning än kvinnor anmäler misshandelsbrott. För kvinnor är risken att drabbas av brott störst inomhus av en bekant förövare medan för männen är risken störst utomhus av en obekant förövare. Då kvinnor oftare har någon form av relation (nära eller bekant) till förövaren kan man anta att det finns ett mörketal vad gäller misshandelsbrott mot kvinnor. Utifrån de rådande könsnormerna där det maskulina idealet kretsar kring egenskaper som styrka, kraft och självständighet kan man anta att det är svårare för män än för kvinnor att uppge känslor av otrygghet. Då kan man även anta att det finns ett mörkertal för män som blivit misshandlade eller upplever oro för misshandel.

Trygghet hänger också samman med bilberoendet så tillvida att de som känner sig otrygga oftare väljer att resa med bil istället för kollektivtrafiken.

Källa:
- Om kvinnor och män - en statistikbok
- Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv
- Genusperspektiv på kollektivtrafiken

Resvanor
Studier på nationell och regional nivå visar att det skiljer sig åt mellan könen vad gäller färdmedel, resornas ändamål, pendlingsmönster, bilinnehav mm. Kvinnor tycks oftare använda kollektivtrafik, hämta/lämna barnen och gör fler service-resor (handla mat, åka till apoteket osv.) än arbetsresor i jämförelse med män som oftare kör bil och pendlar i högre utsträckning. Enligt denna statistik verkar kvinnor och män följa en traditionell könsuppdelning vad gäller fördelningen av betalt respektive obetalt arbete.

Källa:
Resvanor i Göteborgsregionen

Skriv ut E-post

  • 1
  • 2

winnet

Projektet har fått ekonomiskt stöd från

Tillvaxtverket

Kontakta Jämställdhetskartan

Om du har synpunkter på Jämställdhetskartan eller vill ha mer information får du gärna kontakta oss.